Ganska bra.

 
Sommarens avslut och höstens början har gått ganska bra ändå.
Eller ja, tekniskt sett är det väl inte höst än, men när semestern är slut om man är åter på jobbet så känns det altid som höst, oavsett väder.
Höstperiod.
 
Sen jag började jobba efter semestern har jag känt en oväntad power. 
Bestämd.
Nån vecka innan semestern tog slut bestämde jag mig för att börja räkna kalorier när semestern var över. Mina fina regler och riktlinjer gick ju sådär i våras - visst, jag var motiverad rätt länge men det tog mig ner i vikt direkt.
Jag är övertygad om att jag har stenkoll på vad jag äter och vad som är bra och dåligt, men uppenbarligen inte riktigt eftersom jag inte gick ner i vikt.
Så. Lixom. Bara för att få lite koll. Igen.
Jag tänkte inte ens att jag skulle ha ett kalrimål på hela månaden, utan bara att jag var tvungen att regga allt jag åt, just för att få koll.
 
Det var jättemotiverande att göra så! Jag har velat gå ut på promenader, för att kompensera för att jag åt snabbmat till lunch. För att skapa lite balans lixom.
Känner mig just nu jätterövertygad om att den här hösten kommer gå asbra. 
Men jag vet inte, det är möjligt att jag känner så varje "terminstart". Nu jävlar, DEN här gången kommer jag förändras. Göra en bra föränding för mig själv.
Men ja. vi vet ju hur det brukar sluta. :P
 
We'll se. Det är bara att köra på så länge det varar. 
 
 
Men tror faktiskt att det kan bli en bra höst. Jag har skaffat mig lite fritidssysslor jag ska underhålla mig med.
Receptionist-funkis på Friskis&Svettis. Har varit där och "övat" två gånger, och det har faktiskt varit riktigt roligt. Jag är glad att jag vågade prova det här. Vissa dagar kommer det säkert kännas asjobbigt, gaaah, binda up sig varje torsdag i två timmar lixom... Men jag tror det blir skitbra, Träffa lite nytt glatt folk. 
Kan behöva det.
 
Så ska jag ju gå buggkurs oxå. Hur oväntat är inte det? Mycket. Ska bli spännande att se om det går nåt att göra åt de här två vänsterfötterna.
 
Så ja, mycket bra nytt i höst. Hoppas det här nya kommer göra gott för min pepp och motivation. 
I våras sög ju faktiskt ganska mycket, så ja...
 
Känner mig alltså rätt till freds med livet nu.
Förutom... ja. Jag saknar verkligen någon att dela alla de här vardagsdetaljerna med. Berätta om hur dagen varit, vem man pratat med, berätta om hur trevligt det var på F&S.
Visst, man har ju kompisar till sånt? Jo. Fast nä. Skulle jag messa någon varje gång jag bara vill berätta något, skulle folk bli fett trötta på mig. Skulle bara få en tumme upp tillbaka och så inbillar jag mig själv att jag är sjukt ointressant. (alltså jag klandrar ingen, tror jag skulle göra exakt samma sak jag oxå!).
Men ja. 
När man har något "oviktigt" att berätta om, men man inser att man inte har någon att berätta det för...
ja, då känns det väldigt ensamt.
 
 

Kommentarer

Kommentera mera

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0