Bättre!

 
Efter lite drygt två dagar hemma i sjuksängen mår jag mycket bättre!
Kände mig fortfarande lite halvdöd imorse, men under dagen har det bara blivit bättre!
 
Skum förkylning. Snorat i några veckor, men ändå känt mig frisk i övrigt. Och sen i tisdags blev jag bara superhängig. Ingen feber, men bara... fruktansvärt orkeslös.
Vet inte om det blev värre för att jag i början på veckan kände mig sjukt orkeslös även mentalt.
Jag har inte haft nån energi över huvud taget, till något.
Hade inte lust med något, kände mig lite smått apatisk sådär.
 
Ingen aning om varför. Kanske för att jag lägger så mycket energi på att vara positiv och hänge mig åt mitt nya häslosamma liv eller nåt, och så blev det inget över för själva livet.
Jag vet inte.. Men nu känner jag mig stärkt!
 
Dagarna hemma har inte bara varit bra för förkylningen, det känns som jag kunnat vila och peppa mig själva mentalt oxå. Skönt!
Så imorrn går jag till jobbet och hugger tag i livet med nya tag!
Konstigt att man kan ha såna mentala  dippar utan nån särskild anledning, när man egentligen borde känna sig superglad.
Men hjärnan liksom kroppen fungerar inte alltid som vi tror. Gör lite som dom vill ibland.. det är bara att hänga på och göra det bästa av det :P
 
Jag har spenderat de två senaste dygnen med att bland annat kolla på Biggest Loser-säsongen från 2013. Det har oxå varit enormt peppande, att se människor som oxå kämpar med sig själva och vill välja ett bättre liv. Att folk kämpar med sin självkänsla, och att det verkligen går att få upp den med egen vilja och styrka. Sjukt inspirerande program, även om det är något... overkligt för en svensson som sitter hemma i lägenheten.
Tycker att det kan vara för lite fokus på kost och frestelser i det program, och mest fokus på att träna.
För som typ alla säger, kosten ÄR det viktigaste när man ska gå ner i vikt. Träningen är bara en bonus, en extra kick i uppförsbacken. Jag hade velat se mer av när de kämpar med kost och ändra dåliga vanor, och inte riktigt lika mycket se dem svettas i gymmet.
Men å andra sidan blev jag lite sugen på att träna när jag såg dem, så det är väl bra... :P
 
Det var folk som gick ner 60-70 kilo på knappt ett halvår, otroligt! Lite för snabbt för en vanlig svensson, men ändå. Wow. Tänk vad man kan åstadkomma med bara viljan.
 
Nåja. Dags att återvända till riktiga livet. Här blir det inga 50% av sin kroppsvikt på 6 månader.. Dels för att det är för fort, dels för att jag inte kan gå ner så mycket utan att bli ett skelett.
Men 30 kilo ska vi väl klara av.. På ett år kanske? På två? Skitsamma, vet viktigaste är att jag rör mig åt rätt håll. Tiden är lite lika viktigt.
 
Imorrn är det jobb, och sen blir det en pojkvänsfri helg. För första gången sen i maj, typ.
Det kommer bli jobbigt, men tror vi kommer klara det galant.
Mange blev inbjuden på nån fiskegrej, så vi bestämde väl att vi lika gärna kuna försöka vara utan varandra en helg, istället för att krångla och planera runt det. Så så fick det bli.
Känns lite jobbigt sådär, men ändå helt okej. Det gör nog mycket att jag vet att den här saknaden är över för gott om en månad. :)
 
Så ska passa på att ha en riktigt girly night här hemma! Har bjudit in ett gäng tjejkompisar, och vi ska umgås, förfesta och ha trevligt för att sedan gå och dansa röven av oss på Harrys. Kommer bli tokkul! Har inte varit ute och dansat sedan Mathildas möhippa i maj, så det är fanimej på tiden.
 
Oh well, snart dags att sova, så jag är pigg för en hel arbetsdag innan helgen kommer. Natti!
 
 

Kommentarer

Kommentera mera

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0