100 dagar




 
Har glömt att berätta om min stora triumf, ju!
 
För flera månader sen, strax efter nyår, lade jag upp den här bilden på facebook och instagram.
 
 
 
En av mina nyårslöften var att sluta dricka cola. Jag hade till slut insett att det inte funkar för mig att dricka cola och försöka gå ned i vikt samtidigt. Oavsett om det indirekt eller direkt gör mig överviktig så funkar det inte. Jag hade oxå insett att det var ett beroende, ett missbruk. Jag hittade på många ursäkter för att "få" dricka cola, tänkte att jag kunde klara allt annat om jag bara fick dricka cola.
 
När jag insett den, bestämde jag mig för att jag måste sluta dricka cola. På riktigt. Klandrar jag alkisar och andra missbrukare för att "alla kan sluta om man verkligen vill och verkligen bestämmer sig" så kan jag ju inte sitta där och fortsätta med mitt missbruk.
 
Jag vet inte om jag verkligen trodde på mig själv. Tänkte nog innerst inne att det bara var en i raden av nyåslöften som skulle brytas.
 
Men. Plötligt hade det gått en månad, och det slog mig att jag inte ens saknade det särskilt mycket. Jag var stolt och ville inget annat än att fortsätta. Tänkte att jääävlar vad stolt jag kommer vara när jag kan säga att det gått 100 dagar.
 
Sagt och gjort. I söndags hade det gått 100 dagar sen jag drack cola!
 
 
 
Visst har det varit jobbigt emellan åt, men inte alls lika jobbigt som jag trodde det skulle vara. Jag trodde verkligen jag skulle behöva kämpa, lägga all mentral kraft på det. Men det var bara en vanesak. Nu är jag van att inte dricka cola, och det känns bara bra.
Skönt att vara av med det, skönt att slippa att ständigt medla med mig själv om jag får eller inte.
Ibland kan jag vara jäkligt sugen på att dricka läst, vilken som helst. Festa till det lite, inte bara dricka vatten. Då dricker jag en celsius. Men såna skulle jag aldrig börja dricka stora mängder av, så jag känner att det är en bra nödlösning.
 
Men jag känner inte längre att en helg är misslyckad utan cola (eller nån annan läsk för den delen). Jag känner inte längre att det behövs cola till en måltid för att den ska vara lyckad.
 
Jag känner bara en enorm lättnad över att slippa skiten, och en enorm stolthet för att jag mentalt övertygat mig själv om att jag inte behöver skiten längre.
 
Det kanske inte är så himla lätt, det kanske inte är helt sant att "vill man så kan man" alla gånger.
Men jag vill tro, att bestämmer man sig till slut, och verkligen verkligen förstår varför man behöver sluta och gör det att rätt anledning, då går det.
 
Det har tagit många år att komma dit för mig. Kanske gör jag ett snedsteg och faller dit igen nångång. Jag tror absolut att jag kommer dricka cola nångång mer i mitt liv. Men jag har äntligen insett vilket gift det är och kommer aldrig missbruka det på samma sätt igen.
Det lovar jag.
 
 
Det här kanske låter större än vad det egetligen är, men ja.
Jag har lixom aldrig lyckats med nåt sånt förut. Jag har inte hållit ett löfte till mig själv. Jag har aldrig lyckats slutföra. Och nu har jag gjort det. Nu inser jag att jag kan göra fler saker. Lyckas med precis vad som helst, bara jag jobbar på det, och fattar hur jävla awesome jag är.
 
För jävlar hörrni, vad awesome jag är.
 

Kommentarer
Postat av: william

Hoppas att du klarar 100 dagar :D hejar på^^
har själv aldrigt druckit coca cola :D

2014-07-07 @ 17:55:04
URL: http://canonguy.blogg.se

Kommentera mera

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0