Padda!

Det känns eventuellt som att jag kanske möjligtvis har snöat in på ett visst fruktmärke.

 

Men. Jag har iaf köpt en iPad. Sjukt onödigt och inget jag BEHÖVDE, men jag ville. Och jag kunde. Så jag gjorde.

Så, jag vill välkomna paddan till familjen! Jag hoppas du ska trivas med oss. Jag tror vi kommer ha trevligt tillsammans.


Duktiga Saxen!

Min Sax är så duktig :D

Jag var just och besiktigade honom. Jag var ju lite klantlig och uppmärksammade att han hade besiktningsperiod när jag köpte honom. Borde ju ha krävt att bilhandlaren skulle ha besiktigat innan jag köpte bilen.

Men det missade jag. Så jag såg till att fixa det innan garantin på 1 månad går ut. Och Saxen gick igenom felfritt, så himla skönt. Mindre bråk med Bilbyter.

Försöker redan bråka med dem om stereon som funkar lite halvdant. Får se hur det går.


Här är iaf en bild på honom, kom på att jag inte lagt upp en bild innan? Den här tog jag precis när jag köpt honom, lyckligtvis är det inte nån snö på backen längre =)

 

Jag är fortfarnade ofokuserad på vardgen och har inte riktigt lust.

Det löser sig.


Ofokuserad.

 
Ja, så skulle man kunna sammanfatta mig och mitt liv just för tillfället.
Jag har haft lite svårt att fokusera på mitt liv den senaste veckan.
 
Påskhelgen var jättebra och mysigt, och när långledigheten väl var över tyckte jag att det skulle bli rätt trevligt att komma tillbaka på jobbet.
Men det kändes hela förra veckan som att jag inte riktigt kunde fokusera på jobbet.
 
Idag, efter en bra helg i Malmö hos Surri, har jag inte alls lust. Jag vill inte.

Beror nog mestadels på att det bara är 2 veckor kvar till vi åker till Rhodos. Känns som jag bara är här lite tillfälligt för att snart sticka iväg igen.
 
Jag har svårt att fokusera på tränandet/ätande/hälsosamandet. Jag skulle ju börja med LCHF duktigt igen nästa vecka, men det sket sig rätt omedelbart.
Mest för att jag visste att det skulle vara svårt med helgen i Malmö, ville typ inte vara besvärlig. Så det blev som det blev. Och nu är det svårt att komma igång igen, eftersom jag VET att om 12 dagar när vi sticker till Rhodos finns det inte en chans i världen att jag lyckas LCHFa. Jag SKA dricka öl i solnedgången, så är det bara.
 
Så ja. Whats the point att hålla upp i bara 12 dagar, tänker jag. Vilket är helt jävla ologiskt att tänka, det är jag medveten om. 12 dagar är fan så mycket bättre än noll dagar, givetvis. Men min hjärna vill inte riktigt inse det.
 
Ja. Ofokuserad på vardagen, helt enkelt.
Menmen. Det löser sig.
 
Även om jag inte nödvändigvis LCHFar fram till Rhodos, måste jag ju inte vara skitonyttig för det.
Jag kan ju äta kolhydrater och vara relativt duktigt för det.
 
När i helvete ska jag lära mig hantera det där emellan allt eller inget? :)
 
 

RSS 2.0